Horizontalism and Idealism in Socialist Imagination: An Appraisal of the Participatory Economy

april 8th, 2014

Den marxistiska publikationen Science & Society, A Journal of Marxist Thought and Analysis presenterar i aprilnumret en kritisk analys av den deltagarekonomiska mnodellen. Artikeln är skriven av David Laibman och har titeln: Horizontalism and Idealism in Socialist Imagination: An Appraisal of the Participatory Economy.

Robin Hahnel kommer att bemöta kritiken mot modellen i ett kommande nummer av publikationen. Jag rekommenderar starkt de som är intresserade av deltagarekonomiska modellen att ta del av detta meningsutbyte, som är seriöst och belysande och utfört i en respektfull ton.

(Artikeln hittas i pdf-format i länken)

http://postcapitalistproject.org/node/120

Posted in Okategoriserade | No Comments »


”En annan ekonomi är möjlig!”

mars 31st, 2014

LOGOparecon2Den 25 mars arrangerade Vänsterpartiet i Uppsala ett seminarium med rubriken ”En annan ekonomi är möjlig!”. Två alternativa ekonomiska visioner presenterades, den marknadssocialistiska visionen och den deltagarekonomiska visionen. Seminariet filmades.

Presentationen av den deltagekonomiska visionen (av Anders Sandström) hittas här: www.youtube.com/watch?v=NONaPlLiNq0&feature=youtu.be, och den marknadssocialistiska presentationen (av Florian Burmeister) hittas här: www.youtube.com/watch?v=zDum73RdXg8&feature=youtu.be&t=24m34s.

Posted in Okategoriserade | No Comments »


Seminarium: Deltagarekonomi vs marknadsekonomi

mars 14th, 2014

LOGOparecon2Tisdagen den 25 mars klockan 18.30 arrangerar Vänsterpartiet Uppsala och ABF ett seminarium om makt och ägande med rubriken En annan ekonomi är möjlig. Plats: Vretgränd 18, Uppsala. Representanter från Parecon Sverige och Vänsterpartiet Uppsala talar om deltagarekonomi och marknadssocialism. Mer info på www.facebook.com/events/1410811822505798/?ref_dashboard_filter=upcoming.

Posted in Okategoriserade | No Comments »


Göteborgs Medborgarstämma 22-23 mars

mars 12th, 2014

Den 22-23 mars organiserar gräsrotsorganisationen Staden vi vill ha tillsammans med flera andra organisationen den första Göteborgs Medborgarstämma. Mer info på www.gbgmedborgarstamma.se/. Parecon Sverige har bjudits in att delta med en kortare föreläsning om deltagarekonomi inom tema Arbete.

Posted in Okategoriserade | No Comments »


Årsmöteshandlingar

februari 28th, 2014

LOGOparecon2Föreningen Parecon Sverige kommer att hålla  sitt årsmöte onsdagen 19 mars 2014 klockan 18.30 – 20.30 på Kafé Dynamo, Södermannagatan 38 i Stockholm. Årsmöteshandlingar (Dagordning och årsredovisning inklusive verksamhetsberättelse samt bokföring) finns nu uppladdade och tillgängliga för medlemmar under medlemssidorna. Mötet är öppet även för intresserade icke medlemmar.

Posted in Okategoriserade | No Comments »


Kallelse till årsmöte

februari 4th, 2014

 

När: onsdagen den 19 mars 2014

Tid: 18.30 – 20.30

Plats: Dynamo, Södermannagatan 38, Stockholm

 

Rösträtt

Du som senast vid årsmötestillfället har betalat eller på plats betalar medlemsavgift för 2014 till Parecon Sverige har rösträtt på årsmötet.

Motioner

Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast den 24 februari. Mejla till info@parecon.se.

Valberedning

Har du förslag på personer till styrelsen eller vill du vara med själv? Mejla till info@parecon.se senast 24 februari.

Årsmöteshandlingar

Alla årsmöteshandlingar, såsom motioner och verksamhetsberättelse skickas ut per e-post till alla medlemmar den 28 februari. Handlingarna kommer även att finnas tillgängliga på årsmötet.

 

Väl mött den 19 mars

Styrelsen för Parecon Sverige

 

Posted in Okategoriserade | No Comments »


Intresset för alternativa ekonomiska modeller växer.

januari 19th, 2014

LOGOparecon2Det var över 60 personer som hittade till gårdagens (lördagen 18 januari) seminarium om alternativa ekonomier på ABF-huset i Stockholm som arrangerades av CMS och ABF. Presentationen av den deltagarekonomiska modellen mottogs positivt av allt att döma. Det känns spännande och inspirerande att konstatera att det verkar finnas ett växande intresse för en diskussion om alternativa ekonomiska modeller, och att den deltagarekonomiska visionen är en del av denna diskussion.

Posted in Okategoriserade | No Comments »


Diskutera alternativ till dagens ekonomiska system!

januari 10th, 2014

LOGOparecon2Behovet av att diskutera alternativa ekonomiska system framhålls i en debattartikel i tidningen Arbetaren den 10 januari. Debattartikeln är skriven av representant för Parecon Sverige. http://arbetaren.se/artiklar/vanstern-maste-borja-prata-om-alternativ/.

Posted in Okategoriserade | No Comments »


En annan ekonomi är möjlig!

januari 8th, 2014

funderaParecon Sverige deltar den 18 januari i ett seminarium med rubriken ”En annan ekonomi är möjlig!” om ekonomiska visioner, som arrangeras av Centrum för Marxistiska Samhällsstudier (CMS) tillsammans med ABF Stockholm.  

Florian Burmeister, fysiker på Uppsala Universitet, kommer att presentera marknadssocialism och Anders Sandström från Parecon Sverige redogör för deltagarekonomi, som alternativ till dagens marknadsekonomiska kapitalism.  I panelsamtalet efteråt deltar även:

Emma Wallrup, biolog, ledamot av den parlamentariska miljömålsberedningen, Vänsterpartiets partistyrelse, sitter i ekologisk-ekonomiska programgruppen. Skriver just nu på en bok om växtekologi och hållbar utveckling.

Mikael Malmaeus, miljöforskare och ekonom, knuten till den gröna tankesmedja Cogito, har bland annat gett ut rapporten Ekonomi utan tillväxt – ett svenskt perspektiv” samt boken ”Tillväxt till varje pris”.

Samtalsledare: Eva-Lena Lundberg från CMS

Lördagen 18 januari, kl.12.00–15.00 ABF-huset Sveavägen 41.

Arrangör: CMS (Centrum för Marxistiska Samhällsstudier) och ABF

Facebook evenemang www.facebook.com/events/249093028600342/?ref_dashboard_filter=upcoming

Posted in Okategoriserade | No Comments »


Politiska strategier för ett annat samhälle

december 17th, 2013

LOGOparecon2Nedanstående text bygger delvis på a) Michael Alberts text:”What Matters to Whom, Why” publicerad i ZNet 2013-09-22, och b) Robin Hahnels avslutande kapitel”From Here to There” i boken ”Of the People, By the People”.

Ett sätt att analysera politisk aktivism är att kategorisera den utifrån vad man vill uppnå, enligt följande:

  1. Aktivism med målet att byta ut eller behålla innehavare av maktpositioner i ett samhälle, utan att påverka sociala relationer i övrigt. Framgång mäts i detta fall i antal (person)röster och utnämningar till maktämbeten. De som ägnar sig åt denna typ av aktivism tar samhällets institutioner och politikens grundläggande inriktning som givna och vill undvika ett ifrågasättande av politikens innehåll. Denna aktivism är typiskt konservativ och vanlig i t.ex. USA, och kännetecknas av en fokusering på enskilda politikers personligheter och privata förehavanden, smutskastningskampanjer osv.
  2. Aktivism med målet att genomdriva eller hindra vissa reformer utan att i övrigt utmana samhällets institutioner. Framgång mäts här i antal antagna respektive blockerade förslag i olika lagstiftande och beslutande församlingar. Detta är klassisk socialdemokratisk och liberal aktivism.
  3. Aktivism med målet att ändra samhällets institutionella struktur. Denna typ av aktivism syftar i slutändan till att omdefiniera samhällets institutioner, eller att etablera helt nya. Framgång innebär att nya institutioner har skapats, eller att gamla institutioner har omdefinierats. Detta är radikal eller revolutionär aktivism.

Vissa av de som förespråkar en politisk aktivism med målet att ändra samhällets institutionella struktur fokuserar så till den grad på att kritisera övriga kategoriers begränsningar och tillkortakommanden att de rakt av förkastar alla aktiviteter till stöd för utnämningar av vissa politiker, eller till stöd för olika reformer för att begränsa det kapitalistiska systemets skadeverkningar. Detta sätt att förhålla sig till politiska aktiviteter kan och bör kritiseras utifrån åtminstone två aspekter: För det första, det är omänskligt och hjärtlöst att förkasta reformer som mildrar effekterna av kapitalismen med hänvisning till att dessa reformer hjälper till att ”rättfärdiga” det kapitalistiska systemet. Kapitalismens offer lär sig snabbt och med rätta att förakta denna inställning. För det andra, det är ologiskt att kategoriskt och i alla situationer förkasta en viss typ av politiska aktiviteter. De bör i stället bedömas utifrån den utsträckning som de i en specifik situation skapar gynnsamma förutsättningar för mer omfattande framgångar i framtiden, dvs. deras förmåga att flytta fram politiska positioner. Det avgörande här är ofta på vilket sätt aktiviteterna genomförs.

Hur skulle då en bred politisk strategi med utgångspunkt i dagens situation kunna se ut för en vänster vars mål är att ändra samhällets institutionella struktur?

(1) Vi behöver bygga större och starkare progressiva reformrörelser inom alla sfärer av det sociala livet. Målet måste vara att skapa stöd för social förändring hos en majoritet av befolkningen. De gamla reformrörelserna med en inriktning på t.ex. arbete, feminism, och miljö måste vitaliseras samtidigt som nya rörelser såsom Occupy i USA, och ”Los Indignados” i Spanien, ledda av en ny generation aktivister med nya strategier och ny taktik, måste växa sig större och starkare.

När vi som eftersträvar systemförändring deltar i reformrörelser finns all anledning att argumentera för vår mer radikala inställning i samtalen med våra medkämpar. Vi vet faktiskt något som de flesta andra i reformrörelserna ännu inte vet vid denna tidpunkt; att kapitalismen till sist måste ersättas helt och hållet av ett system av jämlikt samarbete. Ett helhjärtat arbete i reformkampanjer betyder inte att vi måste anta en reformistisk politik.

(2) Vi måste experimentera mer med deltagande, jämlikt samarbete, som tillåter fler människor att interagera på ett sätt som ”förebådar” det nya samhället. Utan tydliga bevis för att jämlikt samarbete inte bara är möjligt utan dessutom fungerar bättre än konkurrens och girighet, så kommer vi aldrig lyckas övertyga folk att stödja grundläggande systemförändring. Vi måste skapa fler arbetar- och konsumentägda kooperativ, vi måste lansera fler kampanjer för deltagarbudgetering där grannskapsförsamlingar beslutar demokratiskt vad de vill spendera sina skatter på. Och vi behöver skapa fler egalitära och hållbara sammanslutningar i städer såväl som på landet för de som är redo och kapabla att leva i överensstämmelse med våra nya värderingar.

Initiativ för att reformera kapitalismen och initiativ för att skapa experiment i jämlikt samarbete är båda nödvändiga strategier, men ingendera strategin är effektiv på egen hand. I förening skyddar de oss däremot från respektive angreppssätts fallgropar. Reformer på egen hand kan inte uppnå jämlikt samarbete eftersom eventuella framsteg kommer att vara begränsade och utsatta för en ständigt närvarande risk att omintetgöras och motas tillbaka, så länge som institutioner som privat företagsamhet och marknader tillåts fortsätta att förstärka antisocialt beteende utifrån girighet och rädsla. Å andra sidan kommer inte heller en ensidig fokusering på att skapa alternativa ekonomiska institutioner inom ramarna för kapitalistiska ekonomier att vara framgångsrik eftersom detta utestänger alltför många som inte har möjlighet att delta i våra experiment, och för att marknadskrafter oupphörligen pressar icke-kapitalistiska institutioner att offra samarbete till förmån för kommersiell framgång. Engagemang i reformkampanjer hjälper till att övervinna risken för isolering som finns i ”prefigurativa” projekt, samtidigt som ett fortlöpande arbete för att öka förståelsen för hur ett jämlikt samarbete kan fungera hjälper människor som engagerar sig i reformarbete att inte ge upp tanken på systemförändring, och att inte nöja sig med en något förbättrad version av ett system baserat på konkurrens och girighet.

(3) Vi behöver även delta i och påverka ”traditionell politik” i syfte att skapa en gynnsammare miljö för reformarbete och för experiment i jämlikt samarbete, men också för att nå ut med vårt budskap till en större publik. En stor andel av de människor som vi måste mobilisera intresserar sig för politik främst under valrörelser.

(4) Vi kommer också att behöva en strategi för att försvara folkrörelsernas segrar från antidemokratiska krafter. Den härskande eliten kommer inte att foga sig efter resultaten i rättvisa val, eller att tveka att krossa aktivistorganisationer och alternativa experiment om de känner att deras ideologi och privilegier hotas. Den tid då revolutionärer kunde ta till vapen och vinna är dock förbi. Därför måste vår försvarsstrategi fokusera på att organisera för massivt civilt motstånd och icke-lydnad eftersom ingen elit, hur välbeväpnad den än är, kan bestämma över oss om vi vägrar lyda deras order.

(5) Till sist, vi måste bli tydligare och mer konkreta med exakt hur vi föreslår att ekonomiska och andra beslut kan fattas på ett annorlunda sätt än idag. Förra århundradets försök att skapa alternativ till kapitalismen misslyckades katastrofalt, och folk har all rätt att vara skeptiska och kräva att vi som förespråkar systemförändring är tydliga med på vilket sätt som ett nytt system skulle organisera ekonomiskt beslutsfattande annorlunda.

Även om alla dessa aktiviteter är nödvändiga för att nå framgång så (a) måste inte alla delta i varje aktivitet, (b) den mest framgångsrika mixen av aktiviteter kommer att se annorlunda ut på olika platser och i olika tider, och (c) politiska grupper med olika ideologier kommer att prioritera en form av aktiviteter över en annan. Men eftersom vi måste göra framsteg inom alla dessa fem områden så finns det ingen anledning att i dag förlora tid på att käbbla om vilket område som är viktigast strategiskt.

Är det en social revolution vi pratar om? Ja, det är det. Men varför ska vi förvänta oss att revolutioner ser likadana ut i dag som de gjorde under 1800- och 1900-talen? Varför skulle vår vision om revolutioner vara immun mot vår generella förväntan att saker förändras?

Posted in Okategoriserade | No Comments »